Att välja sina strider

Jag tycker att det är jättekul med kungabröllop igen- nu det engelska kronprinsparet. Trots att monarkin inte riktigt är den kopp te jag gillar, gillar jag den flärd och fest som ett kungligt bröllop för med sig. Jag älskar att titta på alla tjusiga klänningar, glittret, hattarna, blommorna, hästarna, livgardet, ja till och med biskopen (han har sin särskilda charm).
Vissa tycker dock att det är skamligt att spendera sådana enorma summor på pompa och ståt för de kungliga. Här kan jag ana ett visst hyckleri. När det gäller traditionellt kvinnliga intressen som klänningar, skönhet, glitter och glamour (och bröllop!) tolereras inget spenderande men när det gäller (till exempel) fotbolls-EM och andra "viktiga" (manliga) evenemang så är det helt okej riva ett kvarter kåkstad för att bygga en stadion i Sydafrika (istället för att satsa pengarna på skolor och sjukvård som ärligt talat skulle behövas mer). Dessutom, hur ofta har vi kungabröllop? Alla dessa sportevenemang återkommer ju år ut och år in. It's a ding ding world.

Ketchupeffekten

Jag har fått ett till jobb! Under semesterperioden i sommar (juli) ska jag vikariera på ett demensboende nästan bredvid där jag bor. Jag var och träffade enhetschefen imorse innan skolan, och hon gav mig jobbet direkt! Så från att ha gått utan jobb i flera månader har jag nu två stycken. Är det det här de kallar ketchupeffekten?!

Ka-ching.

Idag har jag jobbat tio slitiga timmar. Fötterna ömmar och blicken är suddig men jag kunde inte vara gladare över att äntligen få lite klirr i kassan. Tjoho vad bra det känns!

Och jag är lycklig!

Nu är jag hemma efter nästan en veckas semester i Norrland i släktens gamla hus på landet.Det har varit såååå skönt och jag har spenderat dagarna med att äta oerhört god mat, gå promenader och umgås med släkten. Dessutom har jag hunnit med att utforska ett gammalt övergivet hus (spännande, läskigt, häpnadsväckande), fota lite, plocka blåsippor och sola mig (stekande). Gud så härligt. Nästan så att jag så smått smäller av bara jag skriver om det. Men det är skönt att vara hemma. Speciellt skönt var det att komma hem till likartad värme men dubbelt så mycket grönska i skog och på mark. För en vecka sedan var det ju snöyra och bitande kalla vindar, typ.
Åh! En glad nyhet; jag har fått jobb! Jag ska börja imorgon. Ett företag som bygger montrar på företagsmässor och stämmor. Så ja, allt är typ perfekt i mitt liv nu. Jag ska aldrig mer oroa mig för något. Nu kan jag göra allt jag vill. Hehe...
Och idag har jag köpt smink. Jag storsatsade på Clinique, köpte två produkter (deras trestegsrengöring och ett läppglans) och fick en gåva värd 800 spänn på köpet. Den bestod av ett läppstift i färgen Extreme Pink, en moisturizer, en ansiktsscrub, Skin Renewer, en palett med två ögonskuggor och en minimascara. YES!!! Och vad gav jag nu för detta? Typ 487 spänn. YESS!!

Jag har blivit så inspirerad av underbaraclara och en massa andra fantastiska bloggtjejer att börja skriva, snickra ihop egna pallkragar och gräva i jorden, fota, äta ekologiskt och shoppa second hand. Jag har dem att tacka för så mycket! Jag ska göra ett helt inlägg om bara de fantastiska bloggar jag läser och blir inspirerad av. För de har skänkt mig så mycket glädje, och om någon ser det jag skiver så vill jag skänka den vidare!
Mitt nästa projekt ska alltså bli att plantera en massa nyttoväxter och fina blommor. Farmor har redan lovat att jag ska få litet utav hennes oregano, som hon säger sprider sig som pesten. Hurra! Förresten tror jag att det växer vild oregano vid kanten av gräsmattan här hemma,, när jag tänker efter. Jag känner att jag redan börjat få lite utav den struktur och planering i mitt liv som jag så länge suktat efter. Förr brukade jag må dåligt över att inget jag tog mig för eller planerade blev gjort eller färdigt. Men nu känner jag inte att jag tar mig vatten över huvudet längre. Skönt!
Åh, nu känner jag suget efter naturfilm. Det blir nog SVT Play snart. Godkväll.

Den sanna kärleken

Jag älskar min andra hälft. Hon är verkligen den jag vill leva, bli gammal och skaffa barn med. Tidigare har jag funderat mycket kring det där och tänkt att jag kanske missade världens chans för att jag hittat en partner så snabbt. Missat någon som skulle vara perfekt för mig och min tvillingsjäl i allt liksom. Lägg till det faktum att min partner bor på andra sidan jorden. Det har jag haft lite ångest över.
Nu tror jag itne längre på den där drömmen om den perfekta partnern. Den finns nog bara i sagornas värld. Det finns nog ingen drömpartner som bara väntar på att dyka upp. Perfekta relationer ligger inte bara och väntar; de skapas. Det finns inte heller någon långvarig relation som inte utsätts för prövningar. Alla förändras också. Så allt är inte alltid en dans på rosor. Men jag tror att det viktigaste är en vilja och en strävan efter ett gemensamt mål. Och ja, det kanske bara är slumpen som gjort att vi träffats och blivit tillsammans. Det känns ju rätt slumpartat. Men vad gör det? Och vad vet jag egentligen? Mormor säger alltid att det finns en mening med allt som händer. Så trots att vi stött på motstånd både inifrån och utifrån har vi gått igenom så mycket tillsammans nu att vi känner varandra väl och är trygga med varandra och relationen. Jag är så glad för det. Det är som Clara säger: har man hittat någon att älska ska man hålla i hårt och aldrig släppa taget.

Att börja leva

Jag älskar att våren har börjat komma mer och mer, att solen värmer och att löven börjar spricka ut. Jag älskar ukten av fuktig jord och alla sköra vårblommor; pärlhyacinter som jag haft på min fönsterbräda, krokus, tulpaner och tussilago. Jag älskar det kalla ljuset som fyller hela dagarna. Men jag är så trött. Kanske är det en reaktion på att jag knappt haft en stund att samla tankarna de närmaste veckorna på grund av allt jobb med musikalen. Jag tror inte det är vårtrötthet direkt. Men jag känner ett enormt behov av att vila och tar långa tupplurar mitt på dagen, trots att jag både ätit och varit utoms. Det måste ha varit stressen med musikaljobbet. Jag mår dåligt över att inte ha orkat höra av mig till vänner, men jag har knappt haft tid för mig själv de närmsta veckorna. Tur då att dagarna blir längre, jag hoppas att jag ska bi lite piggare och få mer ork. Jag tycker att livet är så härligt just nu, och om jag bara kunde hitta kabeln till min kamera, ja då skulle det vqrq fulländat. Haha. Livet känns lätt just nu.

Tillväxt

Tillväxt och tillväxt och tillväxt. Vad jag är trött på det ordet! Varför ska vi ha tillväxt? Varför ska vi producera och producera och konsumera och jobba fler och fler timmar så att företagen kan tjäna mer pengar? Vansinnigt är ordet. Jag får en dålig smak i munnen. Ingen behöver mer tillväxt. Det vi behöver är förändring, förbättring, förnyelse, återanvändning och varandra. Så det så!

Kladdkaka och drömmar

Jag hade tänkt berätta om en läskig dröm jag hade inatt, men nu kommer jag inte på vad den handlade om. Kanske tur det.
Idag har jag förgäves letat efter en fin vardagsklänning på tradera. Jag också bakat kladdkaka som jag hade strössel på. Nu har jag lite ont i magen (kladdkakans fel). Jag har haft en svart spetsrosett i håret. Antal klädbyten: två. Första var morgonrocken och andra till blus och kjol istället för långklänning efter att jag spillt mjölk över mig själv. Jag har även spillt vatten på mig själv. Så kan det gå när man ska dricka. Nu har jag sådan obönhörlig lust atr se Lotta på Bråkmakargatan, som jag inte sett sen jag var liten. Hoppas den inte ger mig mardrömmar i allafall.